Till mina sponsorer och samarbetspartners
Många och långa förberedelser startade direkt efter Ränneslättsoppet i slutet av september, inför det stora målet. Gotland Grand National, som firade 40 års jubileum och den allra sista gången ute på Tofta skjutfält. Timmarna på hojen och i garaget vart många. Jag kände mig förbered och hade koll på läget. En vecka innan tävlingen åkte jag över till ön för att testa det allra sista, vilket bakdäck jag skulle köra på den hala kalken och ställa in fjädringen perfekt. Pressen och nervositeten var påtaglig, ett starkt startfält med Steve Holcombe, totalvinnare av VM i år. Hamish Macdonald, VM 5a totalt. Rikard Hansson, Filip Bengtsson och ett gäng duktiga crossåkare var anmälda. Förväntningarna var höga, jag ville så gärna vinna.
Under torsdagen och fredagen innan race gick jag hela spåret som jag alltid gör, så jag har koll på hur underlaget ser ut överallt. Viktigt när man kommer ifrån den stora masstarten och drar hårt i början, adrenalinpåslag och stress.
Jag testkörde på en bana i närheten av Tofta innan starten, för att värma upp kroppen och försöka förebygga krampen jag lätt drar på mig under det första varvet.
Ombytt och klar gick jag ut och kollade min line på den långa startrakan, ett lugn infinner sig och ett fokus på uppgiften och målet blir tydligt. Jag var där för att vinna och jag hade gjort allt jag kunde för att lyckas. Starten går och Husqvarnan hoppar igång, crosshojen jag kör på gör sitt jobb och går som en raket på startrakan, 2a in i första böj efter Robert Friberg. Jag får till kurvan bra och jag är om och först i spåret! Nere vid blixtlåset har jag redan en lucka och ut på berömda Allhagemyr är jag i flera sekunders ledning. Kroppen känns bra och jag kan dra upp ett bra tempo hela första varvet. Gjorde mitt första tankstopp direkt på första varvet då jag redan hade en ledning på ca 45sek, för att ha det avklarat så fort som möjligt och därmed vara ett steg före konkurrenterna. Kommer ut efter ett bra tankstopp precis bakom Filip Bengtsson som var 2a efter mig, men lyckas köra om honom ganska direkt. Gör en onödig vurpa strax efter, orolig för gashandtaget men det gick bra. Sätter sen upp vad som känns som ett lagom tempo, största konkurrenten Steve Holcombe var över minuten efter här.
Det vart en liten svacka mitt på racet, jag stannade längs med banan och tog några energi gels från följeåkarna och sen kom krafterna tillbaka. Jag kände mig stark och kunde då skapa mig en ännu större lucka och hade tillslut 2,30 sek ner till Steve. Känslan att köra över mållinjen, som Tofta skjutfälts sista segrare är obeskrivlig. När allt klaffar och det då kan bli en perfekt dag på banan, mitt livs race. Hittils….
Kåsan
Efter Gotland var det knappt 3 veckor fram till Novemberkåsan, som Vimmerby annordnat i år. Det var mycket att ta reda på efter hemkomsten från GGN, även mentalt. Det vart en stor urladdning och motivationen att lägga om till dubbdäck, sätta på lysen och dra ut och träna flera timmar mörker och sten var inte sky hög tyvärr. Några timmar på dubbdäck vart det ändå och ca 1 timme med lamporna i mörkret. Sedan behövdes det mängder utav timmar i garaget, hojen ska preppas inför dom stora mossarna och kärren. Kläder och ombyten inför varje sträcka ska packas osv…
Tillslut lyckades jag knyta ihop säcken och börja rulla neråt, under onsdag, torsdag, fredag gick jag och kollade det som var utsatt dom värsta och svåraste ställena på dom 4 olika specialsträckorna. Gick även starten på alla prov. Lite kåsa feeling började ändå komma under dagarna där nere.
Nervös och med en stor press på mig själv att lyckas göra en ”perfekt season” i år igen, startade vi igång kåsan med en långsträcka på 45 minuter. Tyvärr körde jag fast redan där, tappade nog 20-30 sek och en stress vart påtaglig direkt. Niklas Persson satte snabbaste tid på sträckan och körde bra direkt ifrån start. Vi satte upp ett högt tempo hela dagen och inför natten skiljde det 25 sek till hans fördel. Jag körde bra hela tiden tyckte jag, hade tryck i körningen och det kändes bra. Men lyckades aldrig riktigt få med mig sekunderna på min sida ändå. Det var tight racing och första nattvarvet var jag inte stark mentalt, kände mig inte redo och stark nog att genomföra en hel kåsa på sättet jag brukar känna när jag kör.
Fick problem med min ansträngning och köld astma, vilket gjorde det svårt att syresätta kroppen och hålla fokuset uppe under dom långa intensiva proven. Det vart bättre till sista varvet under natten och jag matade på, satte bra tider och det flöt på bra. Niklas tappade över 1 minut på mig på näst sista sträckan på natten. Inför sista långsträckan skiljde det då bara 30 sekunder. Jag körde så fort jag kunde och vågade, gav allt jag hade men tyvärr så räckte det inte den här gången. Otroligt besviken gick jag imål som 2a i årets Novemberkåsa, bara 40 sekunder efter Niklas Persson. Efter nästan 8 timmars provtid.
Tiden inför kåsan vart tight i år, en intensiv höst med SM-final och flertalet långlopp och sen Gotland gjorde att förberedelserna inte vart de som hade behövts för att vinna. Jag gjorde mitt bästa som alltid. Det kommer flera år och flera kåsor som jag tänker fightas för att ta hem!
Nu blir det lite semester och en bebis som kommer när som helst.
Jag börjar planera inför en sponsorträff där jag hoppas träffa er allihopa, tack för att ni gör detta möjligt för mig!
Med Vänliga Hälsningar
//Albin Elowson